Vegetabiliska oljor

Vegetabilisk olja (till skillnad från eterisk olja) är oljor som utvunnits ur växter som innehåller fett. Det är stor skillnad på olika vegetabiliska oljors verkan på huden. De vegetabiliska oljorna är ofta grunden i en naturlig/ekologisk hudvård. Produktens funktion är mycket beroende av vilka vegetabiliska oljor som ingår. Alla vegetabiliska oljor är nämligen aktiva ämnen som påverkar huden. Olja kan utvinnas från antingen växter (vegetabilisk olja), djur (animalisk olja), och från den petrokemiska industrin (kallas ofta mineralolja).
 
OM MINERALOLJOR
Vi använder inte mineraloljor i vår hudvård. De är i bästa fall helt inaktiva på huden, men det finns också de som anser att mineralolja är direkt skadlig för huden. Kritiska röster menar att mineraloljan täpper till huden och hindrar den att andas och ta upp andra ämnen. Andra menar att oljan också kan vara skadlig för kroppen. Annan kritik har med mineraloljans ursprung i den petrokemiska industrin att göra. Varför används då mineralolja i de flesta konventionella produkter som finns på marknaden?
Jo, det finns en mängd anledningar: den är billig, den är hållbar (oxideraras inte), den är doft- och färglös, och framkallar sällan allergiska reaktioner.
 
Varför kan just dessa “fördelar” med mineraloljor också vara en nackdel? Som framgår av beskrivningen ovan, är mineraloljor ytterst stabila. De reagerar inte med sin omvärld, de oxiderar inte. De lägger sig som en film över huden, men har ingen positiv verkan, vilket ju vegetabilisk olja har. Jag föredrar att fokusera på de vegetabiliska oljornas fördelar.
 
OLIKA SÄTT ATT UTVINNA OLJAN FRÅN VÄXTMATERIALET

    Kallpressad – innebär att pressningen skett utan värme, exempelvis i en kvarn.
    “Raw” – innebär att friktionen vid pressningen ej får värma upp växtmaterialet över 40 grader.
    Varmpressad – här värms råvaran upp till exempelvis 80-100° C, sedan pressas oljan ut.
    Raffinering – betyder rening av oljan. Kan ske genom filtrering genom lera. I filtreringen försvinner både bra ämnen, som vitaminer, men även dåliga ämnen som pesticider.

OLIKA GRUPPER AV VEGETABILISKA OLJOR
Vegetabiliska oljor brukar delas in i olika grupper beroende på deras sammansättning av fettsyror. Fettsyror är en del av oljan och är inte sura, vilket namnet kan få en att tro. Det handlar istället om en indelning av kemiska ämnen. I grunden är allt kemi, även vi själva. En vegetabilisk olja innehåller en unik kombination av olika fettsyror. När man delar in i grupper går man på de fettsyror som är dominerande i den vegetabiliska oljan – och de som därigenom ger dem dess speciella egenskaper.
 
1. Mättade oljor
Det som utmärker en mättad olja (eller ett fett) är att den är stabil, hållbar och ofta i fast form i rumstemperatur. Exempel är: kokosolja, sheasmör, sheaolja, och kakaosmör. Varför är de då stabila? Ja, det beror på att molekylerna är mättade – de är mindre benägna att reagera med omgivningen. I vår hudvård används denna grupp oljor för att ge huden skydd. Ofta används en blandning av olika oljor, där delen mättade oljor/fetter kan vara större eller mindre. Används en större del mättade fetter känns produkten fetare på huden, eftersom dessa oljor sakta går in i huden. Mättade oljor och fetter används med fördel till torr och skadad hud, vid hudproblem, till babyvård. Det gemensamma är att de bidrar till att stärka hudens skyddsbarriär mot omgivningen. De ger också viss fasthet till krämer och lotioner.
 
2. Enkelomättade oljor
Dessa är mer benägna att regera med omgivningen, exempelvis med syre. Detta gör att de oxiderar lättare, de har alltså kortare hållbarhet. Men samtidigt gör det dem också “aktivare” i huden. Många av de mest kända hudvårdsoljorna finns i denna grupp, som exempelvis mandelolja, rapsolja, sesamolja, macadamiolja och aprikoskärnolja. Dessa oljor tas upp av huden efter en stund, och gör den mjuk utan att vara kletiga.
 
3. Feromättade oljor
Fleromättade oljor tas snabbt upp av huden och består av molekyler med ännu fler “öppningar” som kan binda sig till anda ämnen. Dessa oljor är känsliga för oxidering, och bör alltid stabiliseras med E-vitamin. Dessa oljor är ofta tunnflytande och lämnar en torrare känsla på huden. De gör huden frisk och spänstig. Exempel på oljor i denna grupp är hampfröolja, gurkörtsolja, nattljusolja och tistelolja. Dessa är utmärkta till alla hudtyper, och många av oljorna i denna grupp har specifik och kraftfull verkan på huden.
 
GLA
GLA heter egentligen gammalinolensyra och förekommer i gurkörtsolja, nattljusolja, blåbärsolja, svartvinbärsolja, hampfröolja och valnötsolja. GLA har i studier visat sig ha en positiv inverkan på vissa typer av hudproblem som exempelvis eksem och akne. Huden blir mjukare och får lättare att behålla fukten. Den gör huden slät och förebygger framtida åldrande.
 
OMEGA-SYROR
Omättade och fleromättade oljor brukar även delas in i omega 3, omega 6 och omega 9, beroende på hur mycket av dessa de innehåller.
Omega 9 – exempelvis macadamiolja, avocadoolja, rapsolja och havtornsfruktolja.
Omega 6 – exempelvis solrosolja, tistelolja, gurkörtsolja och nattljusolja.
Omega 3 – exempelvis linfröolja, hampfröolja och havtornsfröolja.
Både omega 6 och 3 är även värdefulla som kosttillskott vid torr hud.
 
HELENA ERIKSSON
Ekologisk hudvårdsterapeut
Diplomerad fytoterapeut
Produktutvecklare på Färg & Förändring
 
 
Stäng denna flik.